Vi tar en titt på kameraövervakningens för- och nackdelar, och gör några reflektioner kring fackets vilja eller ovilja att ta kontroll över tekniken.
Vi tittar på ett märkligt opersonligt-personligt kort, samt konstaterar att den s.k. intäktssäkringen nu närmast är stendöd. Och vi avrunder denna nyhetsuppdatering med en hysterisk låt.
 
Intäktssäkringens död
SMS-biljetten verkar vara den sista spiken i kistan för den s.k. intäktssäkringen. Det är inte imponerande när ny teknik används på ett så primitivt sätt. Om SL hade velat tillvarata teknikens möjligheter så skulle det vara möjligt att visera sms-biljetten i särskilda automater, som kunde vara en slags egna små dockningsstationer för mobilerna. Som det är nu upplever många spärrvakter att viseringen är omöjlig eller larvig. Telefonerna får vi ju inte vidröra, vilket i och för sig är rätt tänkt av integritetsskäl.
 
Kameraövervakningens övervakning
Vem skall övervaka att kameraövervakningen inte missbrukas? Skall arbetsgivaren det? Eller facket? Eller både och? Har facket rustat sig för att kräva full insyn i den löpande hanteringen?
Det är lätt hänt att man gräver ner sig i grubblerier kring ett ställningstagande om ett "ja" eller ett "nej". Och att man sedan stannar upp där. För ett enkelt "ja" (även om det villkoras med hur kamerorna får placeras, riktas och vinklas) innebär ju att det finns risk för att arbetsgivaren går in och sköter det hela utan facklig insyn och kontroll. Ett lika enkelt "nej" innebär att ett trygghetssystem fördröjs ytterligare, eller läggs på is. Så, vad bör facket göra?
Det rimligaste är att facket hela vägen går ut med krav på insyn, kontroll, samtal, utvärderingar, nya krav och ständiga uppföljningar. För en sak är säker. Tekniken, dess tillämpningar och integrationsmöjligheter kommer att fortsättas utvecklas, på gott och ont.
Bör facket kräva att samtliga spärrar datoriseras, med möjligheter att skicka små bilder och filmsnuttar av klottrare eller berusade personer till andra spärrar, samt till trafikledningen, vakter, poliser och tågförare? Tanken svindlar. Vart går gränserna, och vad tål integriteten? Det är inga enkla frågor, och alla de politiska partierna brottas med åsikter hit och dit. Dessutom kan en datorisering av spärrarna medföra att kunderna snabbt kan få den relevanta störningsinformation som SL och Veolia ofta inte lyckas förmedla fram till dem idag.
 
Löften och farhågor
Det hände flera gånger under 90-talets gång att chefer utlovade kameraövervakning i tunnelbanan, som aldrig blev av. Vid flera tillfällen skrevs det om detta i SL:s interntidningar, och senare i Connexnytt. Det hände ett antal gånger att skyddsombuden fick dessa löften efter att man hade uppmärksammat våld och rån i interna samtal. Och tidvis hakade även politikerna på med sådana löften. Men tillståndsprövningen var och är en krånglig process. Och det kanske finns en del fördelar med denna fördröjning eftersom tekniken föråldras så snabbt, och tågförare har påpekat att kameraövervakningen inne i vagnarna inte håller måttet. Samtidigt har det hänt allt oftare, både i Stockholm och i andra storstäder att rånare har åkt fast efter att de har fångats på bild. Londonbombarna i tunnelbanan filmades också, och kunde identifieras. Men i det fallet var det ju för sent att vidta åtgärder.
Hur många övervakningskameror finns det i Stockholm? Ja, det beror på hur man räknar. Och just nu finns ju inte de kameror uppe som ingick i biltullsexperimentet. Enligt en ett år gammal siffra i tidningen City den 13 mars 2006, fanns det just då 14.000 kameror som vakar över oss, och många fler var på gång. Allt fler taxibilar har det, och på bussidan har skyddsombuden länge krävt att få det.
Lagen om kameraövervakning trädde i kraft den 1 juli 1998, och måste nog ses över. I ett brev till justitieministern krävde SL:s dåvarande vd Lennart jangälv den 23 mars 2005 att SL skulle få ett allmänt tillstånd för kamerainstallationer i hela tunnelbanenätet. ( Läs i botten av brevet här.)
Den 16 oktober 2006 skriver SL på den egna sidan i Metro att "Totalt kommer över 2.000 kameror sättas upp på tunnelbaneperronger. Samtidigt kommer de över 2.000 bussar som körs i länet att utrustas med fem kameror vardera. Samarbetet mellan SL och polisen kommer också att utöka..."
Detta varvas med liknande nyheter från många andra serviceinrättningar i Stockholm. I december förra året meddelades t.ex. att Eriksdalsbadet får sätta upp 20 kameror inne på badet. Den utvecklingen går nu snabbt, inte minst pga. de uppmärksammade våldtäkterna och sexuella trakasserierna som ägt rum i offentliga bad.
 
Taxiförararna
Taxiförararna var tidigt ute med de fackliga kraven på kameraövervakning. Ja, tiden går snabbt. Det var 1999 som Justitiekanslern fattade det historiska beslutet att tillåta installationer av kamera i taxibilar. Tidigare var det utryckligen förbjudet för att ingen åkare skulle kränka kundernas integritet.
Den 14 december 2006 rapporterades det i City att band från kamerorna vid försöksstationen Zinkensdamm redan hade blivit "bevismaterial" (!) i 10 polisutredningar. Vi måste därför inom facket inse att utvecklingen nu är över oss. Och i flera tidningsundersökningar har det framgått att det finns en stor opinion som stöder denna utveckling -- trots alla riskerna som finns för missbruk och integritetskränkningar.
Den 1 mars i år meddelades det med stora rubriker på framsidan av tidningen PunktSE att "SL installerar 250 kameror". Det är väldigt intressant att jämföra siffrorna med vad som tidigare har utlovats. I oktober förra året skrevs alltså på SL:s officiella sida i Metro att: "Totalt kommer över 2000 kameror sättas upp på tunnelbaneperronger." Mindre än fem månader senare läser vi i tidningen PunktSE att den totala siffran nu är uppe i ca. 3000 kameror. En ökning med 50% på fem månader!
Hänger facket med i denna våldsamt forcerade utveckling? Har vi total koll på vad som pågår? Är vi verkligen själva med och styr utvecklingen, eller har vi bara värderat ett "ja" eller ett "nej" och sedan blivit passiva åskådare?
PunktSE meddelar: "SL:s nya trygghetsprojekt innebär nämligen övervakningskameror på samtliga stationer. Totalt ska cirka 3.000 kameror installeras. Just nu sitter 156 kameror uppe, och Länsstyrelsen har nu beviljat tillstånd för ytterligare 250." Hänger vi med?
 
Alla politiker är så bra på att vara "bäst"
Och våra politiker, från alla partier, konkurrerar om att vara duktigast och snabbast erbjuda oss mest kamera-""trygghet"". Så här skrev landstingsrådet Anna Berger Kettner (s) i en debattartikel i City, redan den 15 november 2004: "Vi gör mer än moderaterna". Det var själva rubriken. Och så här löd det fetade skrytet inne i artikeln: "Först nu bygger SL på allvar ut kameraövervakning på t-banestsationerna. Under vår ledning har också de tidigare Connexvärdarna, som saknade befogenhet att gripa in om något hände, bytts ut mot riktiga ordningsvakter." Ja, i politikernas värld är ju minsta lilla ändring under deras eget mandat en s.k. "förbättring" oavsett hur den slår. Och just nu är det givetvis borgarna som är "bäst". Och sedan kanske det blir sossarna igen. Gudbevars, så bra de är allihopa!
Men... övervakningskamerorna gör nytta på riktigt också. Den 27 februari i år meddelade Expressen att övervakningskameror ombord på en spårvagn ledde till att två mördare greps. Inte för att just det mordet kunde hejdas, men för att andra potentiella våldsverkare kan avskräckas... om de nu inte är så påtända och borta att de ändå struntar i alla konsekvenser...
Hur som helst. Utvecklingen är ett faktum, och facket måste resonera kring en lång rad följdfrågor nu.
 
För- och nackdelar
Å ena sidan är kameraövervakningen ett enda jättestort trygghetsskapande projekt. Å andra sidan är det ett byråkratiskt system som alldeles säkert kommer att missbrukas av en del mindre noggrant räknande chefer och tjänstemän.
Det var övervakningskamerorna i NK som så snabbt resulterade i att Anna Lindhs mördare greps och sedan så tydligt kunde bindas till brottsplatsen inför domstolen. Övervakningskameror är därför ett effektivt hjälpmedel för att uppklara brott. Men Stockholms tunnelbana har länge saknat den utrustning som både facket och SL vill ha.
Som mordet på Anna Lindh och bomberna i London visar, så kan inte kameror förhindra och förebygga alla slags brott. Förhoppningen är dock att deras närvaro kan resultera i att brottsfrekvensen minskar när det gäller sådant som personrån och klotter.
Den kameraövervakning som facket vill ha får inte ersätta andra och viktigare skyddsåtgärder. De skall inte övervaka och kränka personalen. Kamerorna får riktas på ett sätt som täcker fram till spärrkuren utan att filma spärrvakten. Kamerorna får inte heller filma tågförarna utan enbart plattformen
 
Dålig övervakning i Rinkeby
När tågbranden bröt ut i Rinkeby hade spärrvakten Mohammad Naib inte tillgång till kameraövervakning av plattformarna. Han kunde därför inte se fotografier av rökutvecklingen. Istället beordrades Mohammad helt i onödan att ta sig ned mot plattformen, där han fick giftig rök i lungorna. Därefter tvingades han på egen hand att ta sig till vårdcentralen i Rinkeby.
Självklart skulle räddningsarbetet ha underlättats om Mohammad haft tillgång till samma typ av bildinformation inne i spärrkuren, som finns i spärrkurarna i stationen Gullmarsplan. Mohammad hade då också sluppit att utsätta sig själv för onödig fara.
Ännu bättre skulle det ha varit om han hade haft tillgång till alla de normala internetfunktionerna. Tyvärr har man avskaffat personalens tillgång till mejl även vid Gullmarsplan, istället för att bygga ut den delen av säkerhetssystemet till alla stationer. Connex och SL har tvärtom monterat ned den datoriserade delen av informations- och säkerhetssystemet, mot spärrpersonalens högljudda protester. Nedmonteringen innebär även att de så kallade "informationsspärrarna" har förlorat sin viktigaste informationskälla för att ge kunderna en fullgod informationsservice
 
Om teknikstyrningen blint överlämnas till chefer och tjänstemän, så spelar facket ut sin egen roll som tillvaratagare av medlemmarnas rättigheter. Facket måste därför mera aktivt gå in och ta för sig. Facket måste ställa en lång rad konkreta krav på att de lokala ombuden bereds möjligheter att detaljkontrollera teknikanvändningen.
 
Facket bör inte uppträda fegt, eller bakåtsträvande inför ny teknik, utan istället erövra den för sina egna syften, och använda den för medlemmarnas bästa. Men hur skall vi komma loss med denna uppgift? Ja, det tål att diskuteras.
 
Nytt diskussionsforum?
Om några dagar avgår det nuvarande webbombudet för SEKO Klubb 20, och en ny webbansvarig person tar över sajten. Kanske skulle det kunna kombineras med lanseringen av ett nytt webbforum för klubben? Kanske ett phpBB-baserat sådant?
Det avgående webbombudet har länge tillhandahållit möjligheten att snabbt etablera ett forum från Boardhost.com, men klubbstyrelsen har hittills avvaktat med det slutgiltiga beslutet om detta. Så det har inte blivit av med något sådant forum. Men, kanske kanske, etableras ett bra diskussionsforum för klubben i samband med att den här sajten i sin helhet blir mer professionellt omhändertagen.
Under de senaste fem åren har all kodning för denna sajt skett i det enkla programmet WordPad. Framöver kommer förmodligen kodningen istället att ske med hjälp av något slags större editorprogram som t.ex. Dreamveawer.

Följande stycke har redigerats då det gick till personangrepp.

Det avgående webbombudet har inte önskat arbeta med sådana program. Det har alltid funnits olika skolor om hur webbplatser bör se ut. Det avgående webbombudet har hela tiden varit en framehater, en flashater och även till stor del en javascripthater. Samtliga html-koder för denna sajt har valts ut bland de alternativ som ställer lägst krav på datorernas kapacitet.

En av webbens mer konstnärligt kreativa webbmasters om den ofta återkommande intressekonflikten mellan de som föredrar att koda självständigt, och de som föredrar att använda program som utför arbetet för dem. Läs texten här.

Som det nya webombudet kommer jag i största möjliga mån göra klubbens nya hemsida tillgänglig för så många som möjligt. Där till skall sägas att hemsidan inte kommer att kodas i WordPad även om jag mycket väl klarar av att göra det. När det finns mycket avancerade program som majoriteten av alla proffesionella webmasters runt om i världen använder som underlättar och sparar tid varför inte använda sig av det då? Det är fullt möjligt att göra väldigt snygga hemsidor för hand i WordPad om den som kodar kan visionera hur sidan skall se ut samt ha några år på sig att skriva all koder i HTML. Då jag vill spara på medlemmarnas pengar så tänker inte jag lägga ner mer tid än nödvändigt på att koda för hand i WordPad så som det förra ombudet gjorde. Jag anser att det är viktigare med att informationen kommer ut och att hemsidan ger intrycket att vi är en seriös fackföreningsklubb.
 
Opersonligt personligt ???
Det har visat sig att samtliga av de skattebefriade årskorten som gäller i kombination med tjänstekortet har fått påtryckt ordet "opersonligt". Detta hindrade dock inte Veolia från att tvinga alla de som tog ut det att skriva under ett papper där det stod att deras årskort var "personligt".
Ja, personligt är ju vad det rimligen bör vara. Så det är därför olämpligt att det står "opersonligt" på det.
 
Klubb20 In Rock

Tjejbandet Hysterica skickar en tung och fartig hälsning till SEKO Klubb 20, som är avsedd att spelas HÖGT.   LOUDER Mera hårdrock finns på vår sajt SEKO Klubb20 In Rock.